Estniska

Denna mall är avsedd för att ange språkfamiljstillhörighet och användning av ett enskilt språk.

Kopiera in nedanstående och ersätt <...> med relevanta data:

Estniska är ett finsk-ugriskt språk som är nära besläktat med finskan. De skiljer sig dock mer än vad svenskan och danskan gör. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men en eller annan bokstav har försvunnit, så att ordet blir något kortare.

Võro kiil är ett språk som utvecklats från estniskan som också talas i landskapet Võrumaa i Estland.

Uttal

Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Något som är rätt unikt med estniskan är att det finns tre vokallängder (kvantiteter): kort, lång och halvlång, något som delas med få andra språk.

Vokaler

Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder. Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet.

Konsonanter

Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten.

Kasus

Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: grundordet är "ilm" (värld; väder). Notera dock att genitiv singular, partitiv singular och partitiv plural inte deklineras genom att lägga till ett suffix (-sse, -s, -st etc) till en stam, utan dessa kasus baseras på grundordet istället.
Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står alla översättningar i bestämd form singular.

¹ Vissa ord i plural har speciella, alternativa illativformer (kort illativ) som i vissa fall måste läras utantill.

Nominativ

Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet av ett finit verb, och används även som predikatsfyllnad. Nominativ kan även användas för att göra nya ihopsatta ord.

Exempel:

• see on maja - Det är ett hus
  
• paberraha - sedel, papperspengar (papper + pengar)

Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular.

Genitiv

Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat attributivt, postpositionalt (med vissa undantag) och för att göra nya ihopsatta ord.

Exempel:

• maja uks - husets dörr
  
• kooliõpetaja - skollärare (skolans lärare)

Genitiv singular är ett kasus skiljt från nominativ singular, eftersom ordstammen oftast ändras. Detta sker dock oftast efter speciella stavningsgrupper, som det finns drygt hundra av. En person som studerar estniska måste helt enkelt lära sig alla ords genitivstam eller stavningsgrupperna.

Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, förutom nominativ och partitiv. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de på partitiv singular, med några undantag.

Partitiv

Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används i negativa meningar och för att markera en icke fullbordad handling. Det används även efter alla räkneord förutom üks, ett. Vissa verb kräver ett objekt i partitiv (så kallade partitiva verb). Partitiv är det enda kasuset vars pluralform inte bildas genom ett suffix.

Partitiv singular baseras på en egen stam. Den ligger som bas för alla kasus i pluralis förutom nominativ.
Partitiv plural baseras också på en egen stam.

Övriga kasus

De övriga kasusen baseras inte på speciella stammar, utan på genitiv singular respektive genitiv plural. För att deklinera dem läggs helt enkelt ett suffix till respektive stam.

Externa länkar

• English-Estonian Dictionary
  
• Eesti keele käsiraamat (på estniska)