Religion

Religion, av latinets religio, omdiskuterat ursprung. Syftar på sammanhängande trossystem ofta kännetecknat av tro på en eller flera gudar och/eller övernaturliga företeelser. Ofta med morallära och speciella ceremonier, eller ritual för kontakt med det transcendenta. Trots många försök har man inte kunnat formulera en uttömmande definition av religion.

Romersk uppfattning av "religion"

Religion är enligt den romerske författaren Lucretius ett ord som kommer av latinets ligare, "binda", och enligt Cicero av legere, "hopplocka, samla", och synes i sitt tidigaste skede i det hedniska Rom ha betytt den obestämda rysning och bävan, som människan känner inför det hemlighetsfulla. Sedan blev religio beteckning för de åtgärder, som människan vidtar för att reda sig med tillvarons hemlighetsfulla makter, d.v.s. offer och andra riter, som tillhör fromhet och gudsdyrkan.

Tidig kristen uppfattning av "religion"

Vidare betecknades varje särskild form av gudsdyrkan med detta namn. Så kallade de kristna sin tro och kult för den "sanna religionen" i motsats mot hedendomen. Under medeltiden erhöll ordet religion en mer inskränkt användning i betydelsen munkregel och munkliv.

Religionsbegreppet under senare tid

Så småningom har den betydelse stadgat sig, i vilken vi brukar ordet, nämligen för att beteckna en viss grupp djupt ingripande företeelser i människolivet på skilda tider och hos alla av oss kända folk. För att sammanfatta dessa företeelser har man uppställt definitioner, av vilka en del, motsvarande vad man förr kallade "historiskt religionsbegrepp", nöjer sig med en beskrivning, t.ex.

"Religionen är den summa av känslor, som uppväcks i människans sinne av det dunkla medvetandet av närvaron i henne och omkring henne av makter, på samma gång henne överlägsna och analoga med henne, med vilka hon kan träda i förbindelse, av föreställningar, som alstras av dessa känslor och som ger åt dem bestämda föremål, och av rituella handlingar, till vilka hon drivs av det gemensamma inflytandet av dessa känslor och dessa trosföreställningar" (Léon Marillier).

"En religion är ett i sig slutet system av föreställningar och handlingar, som har avseende på heliga, d.v.s. avskilda, förbjudna ting; dessa föreställningar och handlingar förenar alla dem, som hör dit, i ett och samma andliga samfund" (Durkheim, som oegentligt använder ordet kyrka om sådana religiösa enheter i allmänhet).

"Religion är ett ständigt umgänge mellan ett bestämt osynligt väsen och dess mänskliga anhöriga" (Duhm).

Andra definitioner ("filosofiskt religionsbegrepp") söker ange religionens väsen, såsom Wundts:

"Religion är känslan av människans och den henne omgivande världens tillhörighet till en översinnlig värld, i vilken hon tänker sig de ideal förverkligade, som för henne utgör de högsta målen för mänsklig strävan";

eller Schleiermachers, enligt vilken religionen är åskådande av universum och känslan av absolut beroende, eller William James därmed besläktade:

"Religionen är den totala reaktionen mot tillvaron".

Hur viktig gudstron i sina vitt skilda former än är för religionen, finns det dock dels hos naturfolken riter och sedvänjor, dels på ett högre stadium buddhismens ursprungliga form, som måste hänföras till religionens område utan att innebära tro på och kult av övernaturliga väsen. Det betydelsefullaste kännetecknet på religion synes vara åtskillnaden mellan helig och profan. Religiös eller from är den, för vilket något är heligt. Helighet är gudomens väsentligaste egenskap, som gör sig gällande, i samma mån som gudstron är religiöst verksam. De heliga riter och formler, vilka på religionens tidiga stadier utgör dess egentliga innehåll, utmynnar inom den senare religionen i innerlig bön, vilket föranleder Auguste Sabatier till definitionen: "Religionen är hjärtats bön".

En ofta felciterad, ateistisk, definition: "Religion är den förtryckta varelsens suck, en hjärtlös världs hjärta och själlösa omständigheters själ. Den är ett folkets opium." - Karl Marx

Uppskattat antal anhängare till världsreligionerna 1997:

Kristendom
(1 900 miljoner)
Islam
(1 150 miljoner)
Hinduism
(750 miljoner)
Buddhism
(360 miljoner)
Daoism
(20 miljoner)
Judendom
(15 miljoner)
Konfucianism
(350 000)

Andra stora eller viktiga religioner är:

Bahá'í
(6 miljoner)
Jainism
(4 miljoner)
Mandeism
Mormoner
(12 miljoner)
Shintoism
(4 miljoner)
Sikhism
(23 miljoner)
Zoroastrism
(150 tusen)

Se även topplistor:
"Antal bekännare"
"Geografisk spridning"

Några äldre religioner som av olika skäl dött ut är fortfarande viktiga för förståelsen historien och av äldre kulturer. Vissa av dessa har i modern tid återuppväckts och fått modern form:

Många religioner är små och ofta avgränsade till ett folk eller en stam. Bland dessa kan man urskilja vissa grupper:

För svensk kultur och historia finns det ytterligare två viktiga religioner:

Fornnordisk religion och Samisk religion

Nyare religioner "nyandlighet" eller "nyandliga rörelser", kallas 1900-talets religioner:

Dessutom finns det areligiösa grupper som inte tillhör någon religion alls. De brukar delas in i:

Se även

Externa länkar

Hållplats för }.
Föregående stopp var }.
Nästa stopp är }.