Zeus
Zeus (Zευς) var gudarnas konung i grekisk mytologi. Han motsvaras av Jupiter i romersk mytologi. Zeus är bland annat känd för sina åskviggar, och sin förkärlek för kvinnor, både jordiska och gudomliga.
Zeus' ursprung
Zeus föddes som den yngste sonen till Kronos och Rhea, båda barn till Uranos och Gaia. Då Kronos hade för vana att äta upp sina barn gömde Rhea undan Zeus i en grotta på Kreta. När han vuxit upp tog han strid med sin far med många av sina syskon och andra gudomligheter som bundsförvanter. De lät honom bland annat få makten över åskan. Mot sig hade han bland annat den äldre gudsgenerationen titanerna. Striden mellan Zeus och de äldre gudarna antas symbolisera kampen mellan de förgrekiska folken och de invaderande grekerna. Liksom grekerna avgick Zeus med segern. Han fick dock fortsätta att kämpa om makten mot andra av Gaias avkommor: giganter, Tyfon. Därefter delade Zeus makten med sina bröder. Zeus härskade över himlen, Poseidon över havet och Hades över underjorden.
I antikens Grekland förknippades Zeus framför allt med vädret, särskilt åskan och regnet, men beskrivs till exempel av Aiskylos som en allsmäktig himmelsgud. I konsten framträder han som en kraftigt byggd och skäggig man med åskviggen och en sköld som sina särskilda symboler.
Zeus som make och fader
Zeus var i första hand gift med sin syster Hera. Men vid sidan av deras grälsjuka äktenskap hade han åtskilliga andra makar och älskarinnor:
- Vishetens gudinna Metis. Zeus åt upp denna hustru varpå hans dotter Athena föddes ur hans eget huvud.
- Fruktbarhetsgudinnan Demeter. En relation som ledde till Persefone, Hades' maka.
- Minnets gudinna Mnemosyne, vilket resulterade i de nio musana.
- Leto
- Maia dotter till Atlas och Pleione. Födde Hermes.
Förmodligen som en följd av de många grekiska ätter som gjorde anspråk på gudomligt ursprung sägs Zeus också blivit fader till en lång rad dödliga människor, ofta förförde han jordiska kvinnor i någon sorts förklädnad. Detta gäller t.ex.:
Produkter av dessa förhållanden är t.ex.:
Zeus och människorna
Zeus relation till människorna var inte mindre ambivalent och komplicerad: I somliga återgivningar av mytologin sägs han ha skapat människorna som sällskap till sin son Aiakos av myrorna på ön Aigina. Enligt andra myter ska människorna, liksom gudarna, ha skapat direkt ur pungen! En tredje variant säger att de skapades samtidigt som djuren av Prometeus och Epimeteus: den mindre begåvade av de två, Epimeteus, lyckades ge alla goda attribut till djuren varpå Prometeus var tvungen att ta elden från gudarna och ge den till människorna. Under alla omständigheter gillade Zeus varken Prometeus eller människorna i någon större utsträckning och han skapade till slut kvinnan för att plåga människan. Se Pandora.
Se även